Vindkraft driver fram rekordlåga elpriser

Vi kunde igår höra om att vindkraft driver fram rekordlåga elpriser och idag att skogsindustrin inte ser någon framtid i kärnkraft. Vi har tidigare skrivit om hur vindkraft genom sina låga driftskostnader har pressar elpriset. Energimyndigheten pekar också på att kostnaden för att främja förnybar energi genom elcertifikatsystemet blir låga.

Sveriges avlånga land ger oss en bra spridning av vindkraftverks driftförutsättningar dvs det slutar inte blåsa överallt samtidigt. På land bygger man idag vindkraft med en produktion som omräknat till att motsvara tid med full effekt innebär en drifttid på ca 3000 timmar. Till havs blåser vindarna dels mer och dels jämnare. Det innebär att om motsvarande vindkraftverk står i havsmiljö ( vårt fall utanför Söderhamn) så producerar den i mer än 4000 timmar. Med turbiner anpassade för våra förhållanden så kan motsvarande tid till och med bli över 4500 timmar.

Siffrorna kan jämföras med vad vi i Sverige använder för att bedöma produktionsförmågan i till exempel  vattenkraftverk (4000 timmar) och kraftvärme (4500 timmar) (http://elforsk.se/Rapporter/?rid=07_50).

 

 

Share

En omstart av energidebatten

I SvD härom veckan kunde vi läsa att Svenskt Näringsliv önskar en ”Energikommission värd namnet”. I debattartikeln kan vi läsa att oron är stor huruvida vi ska klara tillgång på el och konkurrenskraft i ett läge när det byggs mer förnybart samtidigt som den befintliga kärnkraften på sikt kommer att fasa ut. Globalt byggs förnybart i snabb takt, dess kostnader sjunker stadigt och många väntade och oväntade röster har det senaste hörts om att en nyinvestering i kärnkraft inte ger den billiga och konkurrenskraftiga el som ibland framkommer i debatten.

I Storbritannien har det nyligen fattats beslut om ny kärnkraft vilket innebär att man ger en indexerad (inflationsgaranterad) prisgaranti till det franska energibolaget EDF på ungefär en krona per kWh, eller uppemot dubbelt så mycket som ny vindkraftsproduktion beräknas kosta. Det innebär en subventionsgrad på en nivå som inget förnybart energislag varit i närheten av.

Vad gäller Svenskt Näringslivs inlägg i debatten kan påpekas att om långsiktigt konkurrenskraftiga elpriser är ett viktigt kriterium borde det därför vara mer förnybart som en energikommission ska koncentrera sitt arbete utifrån, helt i enlighet med regeringens inriktning. För en energikommission finns ändå många utmaningar att lösa vilka kan liknas vid det enorma infrastrukturprojekt som Sverige genomförde i början av förra seklet när stamnätet, vattenkraften och för all del senare när kärnkraften byggdes ut.

Vad gäller att ha tillgång till el när vi behöver den, kan rimligen inte det största hotet vara att den möjligen skulle vara väderberoende, utan på vilket sätt vi hinner ersätta befintlig kapacitet med ny, innan den nuvarande kärnkraften behöver fasa ut samt hur ett system med mer förnybart bäst designas för att möta olika kunders behov. Många är vi som har varnat för det produktionsgap som annars väntar. Att ersätta stora volymer kärnkraft, som inom ett eller två decennier fasar ut, kräver oerhört stora investeringar. Att Svenskt Näringsliv i denna situation oroar sig över att elcertifikatsystemet utökas, vilket ger ökade investeringar i förnybart, är svårt att förstå. Det är än mer obegripligt när vi vet att resultatet av elcertifikatsystemet de facto ger svensk basindustri tillgång till billigare el utan kostnad. (Systemet finansieras av samtliga elkunder i Sverige borttaget den elintensiva industrin.) Att låta marknaden invänta signaler till nyinvesteringar utan ett incitament såsom elcertifikatet, skulle kräva att elpriset mer än fördubblades för att möjliggöra dessa investeringar.

Alternativ som allt för ofta förordas är ett elsystem med en funktion såsom det byggdes upp under 60- och 70-talen. Men det är ett system som på många sätt får svårare att klara framtidens utmaningar. Utbyggnaden av billig förnybar elproduktion kommer oberoende av vad vi gör i Sverige att utgöra en allt större del av elproduktion i det gemensamma nordiska elsystemet. Vi får hoppas att kommande utredningsarbete bygger på en nordisk approach vad som är alternativet till vårt nuvarande system.

Svenskt Näringsliv, borde om någon, känna till att utvecklingen går framåt, nya tekniker gör intåg och system utvecklas. Så sker inom många områden och varför är energi ett undantag?

Möjligheterna inom förnybart är fortfarande till stor del outnyttjade. Exempelvis den havsbaserade vindkraften i Östersjön kan ge ett gott tillskott som en konkurrenskraftig energikälla, med en jämn produktion och med möjlighet att byggas där elen behövs. Då vi ser möjligheter i ny teknik och inte bara fokuserar på att återupprepa det som är gjort finns också stora möjligheter för svensk industri och näringsliv.

 

 

Viktiga argument för den havsbaserade vindkraften

Miljöpartiet meddelar idag att de vill öka trycket på utbyggnaden av förnybart genom att sätta tydliga mål för vad Vattenfall ska bidra med. Miljöpartiet vill att Vattenfall bygger minst 10 TWh på land och 10 TWh till havs till 2030.

Det är inget orimligt mål. Till idag har vi byggt 10 TWh vindkraft i Sverige och häromdagen fick vi också veta att den siffran förväntas fördubblas inom fyra år.

Det är tydligt att Sverige har en enorm potential att bygga ut den havsbaserade vindkraften, vilket vi flertalet gånger också har lyft på denna blogg.

Låt oss lista ett par viktiga anledningar:

1. Stor tillgänglig resurs av tillståndsgivna projekt

Idag finns redan tillståndsgivna havsbaserade projekt motsvarande 8 TWh och till det kommer projekt omfattande ytterligare drygt 10 TWh under utveckling. Det är viktigt att komma ihåg att tillståndsprövningen av dessa projekt har tagit mellan 5-10 år och detta samtidigt som de är begränsade i tid, vilket gör att politiska beslut brådskar för att undvika att tillstånden makuleras istället för att nyttjas för Sveriges energiförsörjning.

TIllståndsgivna havsbaserade projekt i Sverige

TIllståndsgivna havsbaserade projekt i Sverige

 

2.  Kostnadseffektiva projekt i Östersjön

Vi har unika möjligheter att i Östersjön bygga den havsbaserade vindkraften mycket mer kostnadseffektivt än där den idag byggts ut, framförallt i Nordsjön. Det finns också många projekt som på kort tid kan förverkligas.

3. Behov av el

Det finns ett stort behov av ny elproduktion inom 10-15 år både i Europa och i Sverige. Volymerna som de havsbaserade vindkraftparkerna kan erbjuda måste i det sammanhanget ses som ett attraktivt alternativ att fylla behovet. Både tidsmässigt och ekonomiskt vill vi påstå att valet inte står mellan ny kärnkraft eller ny förnybar energi utan snarare mellan mer förnybart eller fossil energi. Detta beror på att tidsåtgången för tillståndsprocesser samt byggnation av nya kärnkraftverk är svår att förutse. Även kärnkraftens kostnader är svåra att förutsäga samtidigt som kostnaden för förnybara energislag kontinuerligt sjunker.

Bilden nedan visar en beräkning gjord av professor Staffan Jacobsson på Chalmers där han visar hur brant utbudskurvan dyker om kärnkraftverken fasar ut efter 50 års driftstid.

Framtida produktions gap

Framtida produktions gap
- Sverige förutsatt 50 års livslängd för kärnkraften/ Källa: Staffan Jacobsson, Chalmer

Nyckeln i detta sammanhang är tidsperspektivet. Om det är så att reaktorerna varar 50 år är det mycket bråttom att ersätta den kapacitet som fasar ut cirka 2030.

4. Havsbaserad vindkraft erbjuder säkra elleveranser

Den havsbaserade vindkraften producerar mera elektricitet och jämnare än vindkraftparker på land. Detta har bland annat dansk statistik tydligt visat. Anledningen är främst att det blåser mer och jämnare då det finns färre hinder som bromsar vindens kraft över havet.

Förläng stamnätet ut i havet

Det behövs framförallt satsningar på gemensam infrastruktur ex i form av att förlänga stamnätet ut i havet för att få igång utvecklingen. Om detta har vi tidigare både debatterat och bloggat om.

Vi ser nu ett tydligt intresse från politiskt håll om att den havsbaserade vindkraften är en viktig resurs framåt. Idag har Miljöpartiet visat tydligt var de står och tidigare har både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tydligt uttryckt att de ser den havsbaserade vindkraften som del av framtidens energimix.

Vi ser framemot den fortsatta diskussionen!

Vindkraftparken Baltic 1

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1

Havsbaserad vindkraft kan ersätta åldrande reaktorer

Det är händelserika dagar i svensk energipolitik. I förra veckan drog ett intressant möte om havsbaserad vindkraft fullt hus i riksdagen, i söndags debatterade Åsa Romson (Mp) och Jan Björklund (Fp) framtiden för ny kärnkraft i SVT Agenda och igår kom besked att Oskarshamns kärnkraftverk förbereder avställning av en av äldsta reaktorerna. Idag kunde vi också läsa i SvD Brännpunkt att Mats Odell (Kd) gärna ser en utfasning av nuvarande elcertifikat till vindkraft men öppnar samtidigt upp för nya stöd till mer omogna tekniker.

Som bilden nedan visar så når fyra reaktorer sina 50-årsdagar inom 10 år. Samtidigt saknas beslut om vad som kan ersätta denna stora mängd elproduktion. Detta har uppmärksammats av inte minst IEA (International Energy Agency) som förra året gjorde en genomgång av svensk energipolitik och konstaterade att det saknas strategi för vad som händer sen. Till denna ekvation ska läggas att projekteringstiden för ny kärnkraft beräknas till ca 10-15 år så beslut om vad vi ska ersätta åldrande reaktorer med brådskar.

Sverige har samtidigt en stor möjlighet att bygga ut det förnybara på ett kostnadseffektivt sätt. Förutom landbaserad vindkraft, sol och bio har vi en stor möjlighet att bygga ut den havsbaserade vindkraften i mycket större omfattning än vad som hittills gjorts. Förutsättningarna i framförallt Östersjön är oerhört gynnsamma med goda, stabila vindar, små vågor, låg salthalt och korta avstånd till land. Det gör att vi bygger den havsbaserade vindkraften betydligt billigare här i Sverige än på många andra platser. Det finns också många projekt under utveckling (motsvarande 25 TWh) och många projekt som redan är tillståndsgivna (motsvarande 8 TWh) som är redo för att byggas.

Havsbaserad vindkraft och kärnkraft - en jämförelse

Havsbaserad vindkraft kan fylla produktionsgapet när de äldsta reaktorerna fasas ut.

Som bilden visar kan den havsbaserade vindkraften fylla det produktionsgap som kommer uppstå när reaktorerna tas ur drift. Inom ett par år kan de havsbaserade vindkraftparkerna leverera en stor mängd el i områden där ny produktionskapacitet behövs (ex södra Sverige), med hög driftstillgänglighet och utnyttjandegrad. Den havsbaserade vindkraften erbjuder en jämnare och stabilare produktion än motsvarande vindkraftverk på land. Vindkraftverk i havet kan producera elektricitet i samma mängd som de kraftvärmeverk som finns i våra fjärrvärmenät dvs motsvarande 4000 timmar.

Det som saknas är någon form av incitament för att få igång utvecklingen. Allt talar för att någon form av marknadsintroduktionsstöd eller förmånliga lån kan användas i form av en punktinsats för att få igång utvecklingen. Så gjordes för den landbaserade utvecklingen tidigt 2000-tal och så görs idag för investering i solenergi. Anledningen till dessa insatser är att utveckla den teknik som bäst passar våra förutsättningar, i detta fall havsbaserad vindkraftsteknik i innanhavet. Vidare ger en större marknad möjlighet till kostnadsreducering och vi bygger kompetens och kunskap som senare också kan exporteras till andra innanhavs-marknader.

Det förslag som vi tror har bäst effekt är att se över hur nätanslutning till parkerna ska göras, både mest effektivt och kostnadseffektivt. Vid en uträkning om vad det skulle kosta att förlänga stamnätet ut i havet och erbjuda anslutningspunkter närmare parkerna har vi antagit att det byggs sex kustnära havsbaserade vindkraftparker som tillsammans skulle leverera 8 TWh el. Utöver kostnad för elcertifikat skulle då nättariffen behöva öka med 0,3 öre/kWh samtidigt skulle ett ökat utbud av el göra att elpriset pressas med betydligt större belopp.

Vi vill att detta alternativ ställs mot andra alternativ när Sveriges framtida energimix nu diskuteras!

baltic1_under_construction


Till regeringen: Sätt ambitiösa energi– och klimatmål till 2030!

Idag har 13 företag inklusive IKEA, Alstom, Volkswagen, Stena Renewable, Newsec, Eolus, Wallenstam, Polarbröd, Vestas, O2, Envac, Arise och wpd i ett brev uppmanat regeringen att sätta upp ambitiösa energi– och klimatmål till 2030.

Uppmaningen som idag skickats till regeringen och sprids via pressmeddelanden, bloggar och sociala medier innefattar önskemål om:

  • Ett bindande mål om att minska utsläppen av växthusgaser
  • Ett bindande mål om att öka andelen förnybar energi
  • Ett bindande mål om energieffektivisering

Som vi tidigare flertalet gånger bloggat om på Havsvind kräver energi- och klimatinvesteringar långa investeringshorisonter och dessa är ofta beroende av ett förutsägbart och tydligt ramverk. I detta sammanhang är 2030 redan här.

Nedan finns ett axplock av blogginlägg som relaterar till denna fråga:

Vi ser att möjligheterna till att skapa en kostnadseffektiv och hållbar energiproduktion börjar i teknikoptimism och att fortsatta satsningar även fortsatt kommer ge goda resultat!

Havsbaserad vindkraft installeras i vindkraftparken Baltic 1 utanför Tysklalnd

Installationsfartyg vid vindkraftparken Baltic 1 utanför Tyskland

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 2

I dessa blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

“Vindkraftens kostnader”

En förutsättning för den snabba utbyggnaden av förnybar energi t.ex. vindkraft i Sverige har varit de gröna certifikaten. Kostnaden för certifikaten läggs på elpriset för alla konsumenter, med undantag för den elintensiva industrin. I så måtto är det sant att det förekommer en subvention av förnybar energi. Det är dock bara halva sanningen.

Ifråga om vindkraften finns goda argument för att utbyggnaden bidragit till att pressa priset med ungefär samma belopp som certifikaten kostar. Det är möjligt därför att vindkraftsel präglas av låga driftskostnader (det lönar sig i princip alltid att köra vindkraftverk, oavsett elpriset). Utformningen av certifikatsystemet bidrar också till att det billigaste förnybara produktionsslagen byggs ut först.

Störst påverkan på elpriset har vindkraft när tillgången på vind är stor. Priset på el pressas då ner och det har hänt vid ett flertal tillfällen ex under höstens stormar. Den prispressande påverkan har också studerats vetenskapligt vid Risølaboratoriet vid Danmarks Tekniska Universitet, där man påvisat att priset kan påverkas med så mycket som 30-40 procent beroende av elsystemets produktionssammansättning. I Sverige är förutsättningarna bra för att vindkraft ofta ska få en prispressande effekt. Produktionen har idag en geografisk spridning vilket tillsammans med ett väl utbyggt elnät gör att vindenergi alltid kan tas tillvara någonstans i systemet.

I de ekonomiska resonemangen behöver vi också lyfta den trendmässiga kostnadsutvecklingen. Vindkraft, både på land och till havs, blir snabbt billigare i takt med att marknaden mognar och konkurrensen ökar.

REpower 6M - ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

REpower 6M – ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 1

I kommande blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

”Vi behöver inte vindkraft ”

De som inte vill ha någon satsning på vindkraft pekar ofta på att vi har ett elöverskott, att vi exporterar el och därmed inte behöver några nya investeringar. Att beskriva svensk elmarknad på detta vis är att ge en ”ögonblicksbild” och beskriver inte att vi vissa år har torrår, vissa år våtår, vissa år har fler eller färre kärnkraftsstopp än andra år och så vidare. Av olika skäl varierar elproduktionen.

Samtidigt är det svenska välståndet i stor utsträckning byggt på tillgång till mycket och förhållandevis billig energi. För stora delar av den svenska industrin är energin en råvara bland många andra som bidrar till ett högt förädlings- och exportvärde. Att trygga den framtida energiförsörjningen är därmed en nationell politisk angelägenhet.

Vad gäller den svenska kärnkraften är det sannolikt så att den under lång tid kommer att ha en roll i den svenska energiförsörjningen. Det kan också vara så att en eller några nya reaktorer ersätter de befintliga men att argumentera för att det är en universallösning inför framtiden är förknippat med stora ekonomiska risker. En central fråga är ju också naturligtvis hur länge de kommer finnas kvar.

Debatten om befintliga reaktorers livslängd blir lätt märklig. Den ”tekniska livslängden” på en reaktor är självfallet mycket lång, så länge som man ersätter alla delar som slits. Betongskalet som sådant kan säkerligen vara hållfast i något hundratal år. Det som avgör när reaktorer avvecklas är istället den ekonomiska livslängden; hur länge är reaktorägarna beredda att investera i åldrande teknik för att höja kapaciteten och för att möta ökande säkerhetskrav?

De flesta är överens om att Sverige inom 10-20 år står inför ett omfattande behov av ny elproduktion. I det sammanhanget erbjuder inte kärnkraften en lösning, oavsett hur man ser på dess roll i det svenska energisystemet på sikt. Även om man skulle sätta upp högsta tempo idag för att få en ny reaktor på plats så skulle 15 år till driftsättning vara en mycket optimistisk uppskattning. Mer troligt är att vi talar om 20 år. Ledtiderna är mycket långa och även i tider av produktionsöverskott behövs därför satsningar på ny kapacitet för att undvika ett framtida produktionsgap.

Att tala om olika tidsperspektiv är därför ett alltför vanligt fel i debatten, främst från dem som förordar investeringar i kärnkraft.

Vindkraften levererade de senaste tolv månaderna 9 TWh vindkraftsel och potentialen är fortsatt stor både på land och i havet. Exempelvis finns idag tillståndsgivna havsbaserade projekt motsvarande 8TWh runt Sveriges kuster och mycket mer är under utveckling. Östersjön har speciellt goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft tack vare goda vindar och en mindre påfrestande miljö såsom lägre salthalt, lägre vågor osv. Med högre den högre medelvinden till havs når man en högre mängd s.k. fulllasttimmar, som för havsbaserad vindkraft brukar variera från 40 % upp till så mycket som 50 %. Det betyder att den havsbaserade vindkraften generellt sett kan leverera mer och jämnare än vindkraftverk på land och den kan också placeras i närheten av konsumtionsområden såsom storstäder och i södra Sverige.

Håll utkik, snart kommer nästa inlägg om varför Sverige bör satsa på vindkraft som handlar om vindkraftens ekonomi. Tills dess, titta gärna på detta inslag på #actonfacts om hur lite de flesta kan om vad vindkraft kostar.

Sveriges största vindkraft

Sveriges största vindkraftverk utanför Göteborg

Havsbaserad vindkraft på agendan när super-valåret kickstartar

”Framtidens energiteknik är världens just nu viktigaste industri.” Så avslutas debattartikeln ”Havsvind framtidens energi” skriven av Johan Sandberg från DNV GL om möjligheterna med flytande havsbaserad vindkraft i Dagens industri idag.

Ett av debattartikelns viktigaste argument är att det finns en förutsägbarhet kring kostnader som varken kärnkraft eller fossila alternativ kan erbjuda samtidigt som det ger en möjlighet att ta positioner i en starkt växande ny industri. Vindkraftsteknikens kostnader har sedan 1980-talet har minskat med över 40 % och detta samtidigt som kärnkraft visar en motsatt trend. Artikeln refererar bland annat till kärnkraftverket som ska byggas i Hinkley Point i England och vars kostnader rusar i höjden.

Vi har tidigare på denna blogg fokuserat mycket på ett närliggande steg d.v.s att bygga ut lämpliga och grunda områden av Östersjön med bottenfast innanhavsteknik. Vi vill tro att detta krävs för att mobilisera kompetens och erfarenhet för att senare bygga ännu längre ut till havs. Att visa möjligheten med flytande teknik ger en än tydligare bild om den oändliga potentialen i havet för energiproduktion.

Tidpunkten för denna debatt är helt rätt. Nu är ”supervalåret” igång med ett antal stora viktiga frågor som måste lösas. De flesta av energibranschens företrädare önskar en tydligare energipolitik för att säkra elförsörjningen i Sverige på längre sikt, det vill säga den dag reaktorerna börjar fasa ut. Till dessa ansluter sig inte bara den traditionella kraftbranschen och företrädare för det förnybara utan också tunga företrädare för Sveriges basindustri. Det som enar är insikten om att storskaliga energiprojekt tar lång tid att genomföra och att dessa, oavsett energiform, behöver finnas på plats inom 10-15 år. Tiden går och politikerna har låst in sig i en energiöverenskommelse som inte ger de svar som behövs.

Dagens debattinlägg är därmed mer än välkommet! Vi måste dra upp visionen för Sverige och se att en satsning på havsbaserad vindkraft ger oss två saker; en ökad och välbehövd elproduktion i Sverige och möjligheter att ta positioner i en starkt växande industri! Havsvind är definitivt en stark kandidat som kan ge ett viktigt bidrag!

Flytande havsbaserade vindkraftverk. Bild lånad av NREL

Flytande havsbaserade vindkraftverk. Bild lånad av NREL.

Montel: “Upp till tre vindkraftparker i Östersjön innan 2020″

Idag har Montel publicerat en artikel kring havsbaserad vindkraft i Östersjön och utgått från en skrivning som wpd överlämnat till Näringsdepartementet.

Nedan text är ett utdrag, artikeln i sin helhet kan läsas på www.montel.no. (Det går att prova 1 månads prenumeration gratis.)

Upp till tre vindkraftparker i Östersjön innan 2020

Två till tre havsbaserade vindkraftparker med en årlig produktion på 0,8-1,5 TWh skulle kunna byggas vid Sveriges Östersjökust innan 2020, men för en större utbyggnad längre fram krävs ett riktat stöd, enligt en rapport från wpd som överlämnats till Näringsdepartementet.

Sammanlagt finns det tillstånd för att bygga sju nya vindkraftparker till havs i Sverige med en sammanlagd effekt på 2.450 MW och ytterligare fem vindkraftparker med en sammanlagd effekt på 5.040 MW har sökt tillstånd. 

Högst två till tre av dessa kan byggas innan 2020 och enbart om Svenska Kraftnät förlänger stamnätet ut i havet och erbjuder anslutningspunkter närmare parkerna, enligt Göran Dalén, vd för vindkraftsbolaget wpd Offshore Stockholm AB i Sverige.

– Det här handlar om de allra bästa projekten nära land som skulle kunna uppföras innan 2020 om de får stöd till anslutningarna från SvK. För större projekt längre ut till havs krävs det ett mer riktat stöd för att få till en utbyggnad, säger Göran Dalén.

Enligt wpd handlar det om deras eget projekt Storgrundet (265 MW) samt ytterligare två kustnära projekt som skulle kunna stå klart innan 2020. För övriga projekt kommer tiden inte att räcka till innan 2020 när elcertifikatsystemet börjar fasas ut.

(….)

Vi hoppas att ni loggar in och läser artikeln i sin helhet på Montel.