Ja! Havsbaserad vindkraft är en del av framtidens energisystem

Idag medverkade Havsvinds Göran Dalén och Charlotte Bergqvist vid ett seminarium i riksdagen anordnat av moderaterna Johan Hultberg och Jonas Jacobsson Gjörtler med temat ”Havsbaserad vindkraft – en del av framtidens energisystem”. Svaret är naturligtvis ”ja”!

Den främsta anledningen är att det behövs mer el i Sverige. Sveriges reaktorer åldras och igår skrev företrädare för den energiintensiva industrin på DI Debatt att dagens kärnkraftverk ska fasas ut om drygt 10 år. Om detta stämmer är det orealistiskt att tro att ny kärnkraftverk hinner ersätta de gamla.

Ska det till en omfattande avställning av gamla reaktorer, krävs också en omfattande nybyggnad och den tar lång tid. Tillståndsprocesser, anskaffning av kapital och byggnation av ny produktionskapacitet kräver långa ledtider. Därför skyndar beslut om vad som ska ta vid efter reaktorernas pensionering. I SVT’s partiledardebatt (2013-05-05) sa Jan Björklund, Fp, ”Det finns ett beslut som vi inom några år måste ta och det är hur vi vill göra med kärnkraften”. Här missas lätt tidsperspektivet och nya beslut som möjliggör ny produktionskapacitet behöver fattas snarast.

Innanhavsteknik är en möjlighet för Sverige

Enligt den europeiska energimyndigheten EEA är Östersjön det område inom unionen som har den största tekniska potentialen för havsbaserad kustnära vindkraft. Här kan också den havsbaserade vindkraften byggas med hjälp av sk “innanhavsteknik“. Innanhavsteknik är en teknik anpassad till Östersjöns förhållanden. I Östersjön är påfrestningarna mindre än exempelvis i Nordsjön vilket gör lösningarna väsentligt billigare. Följande är en schematisk sammanställning av skillnader mellan den etablerade Nordsjötekniken och innanhavsteknik som är lämplig för utbyggnad i Östersjön, stora sjöar och andra innanhav.

Bild1

I Sverige idag finns redan ett antal tillståndsgivna, havsbaserade vindkraftparker vilka skulle motsvara en årlig elproduktion om knappt 9 TWh. Vidare finns det ytterligare projekt i olika faser av tillståndsprocessen motsvarande 10-15 TWh årlig produktion. Detta är en tillgång då det tar i snitt 7-10 år att ta fram samtliga tillstånd för en havsbaserad vindkraftpark och med tiden, om vi inte tar vara på dessa tillstånd, finns risken att de löper ut. Ett av projekten, Storgrundet, drivs och ägs av wpd.

Vad behöver politiker göra?

Havsbaserad vindkraft är en teknik som finns här och nu och som inom några år kommer utgöra en stor del av Europas elproduktion. Många länder har identifierat energikällan som en viktig resurs för framtiden. Innanhavsteknik är en specifik möjlighet för Sverige där anpassad och kostnadseffektiv teknik kan utvecklas och senare exporteras till andra länder runt Östersjön, eller till andra innanhav.

I Sverige kommer vi, inom överblickbar tid, att behöva ett stort tillskott av ny el och vi vill lyfta fram möjligheter med den havsbaserade vindkraften och vi vill att denna beaktas inför de kommande beslut som behöver fattas.

Vi ser nätanslutningen som den fråga som inledningsvis behöver ses över och vi vill bland annat föreslå att stamnätet förlängs ut i haven vilket skulle erbjuda producenter av havsbaserad vindenergi en anslutningspunkt i havet. Det handlar i grunden om ett behov av infrastruktur där vindresurserna är stora, elproduktionen jämn och det finns möjligheter att bygga kapaciteten där den behövs exempelvis i södra Sverige och i storstadsområdena. Det är en infrastrukturinvestering, som tack vare svensk teknikutveckling via HVDC (High Voltage Direct Current) kan anpassas längre fram och också koppla på fler energikällor såsom vågkraft eller fler vindkraftparker.

Svenska Kraftnät arbetar hårt för att uppgradera nät och förstärka överföringen i näten och borde det inte vara befogat att analysera vilket som skulle vara det bästa sättet att tillföra ny elproduktion där den behövs?

Vi ser semiariet idag som en viktig startpunkt för den kommande dialogen!

Vindkraftparken Baltic 1

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1

 

 

Seminarium: Havsbaserad vindkraft – en del av framtidens energiförsörjning?

Vindkraften byggs ut i snabb takt på land i Sverige samtidigt som möjligheterna i havet är stora och outnyttjade. Som vi tidigare berättat om på bloggen så har Östersjön särskilt goda förutsättningar för en kostnadseffektiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Vi vill därför tipsa er som följer denna blogg om ett seminarium i riksdagen där Havsvind deltar och ska diskutera detta tema.

Från inbjudan:

I takt med att världens energibehov ökar tilltar också behovet av en breddad elproduktion. Riksdagsledamöterna Johan Hultberg (M) och Jonas Jacobsson Gjörtler (M) bjuder in till en diskussion om framtiden för havsbaserade vindkraft. Den marina och särskilt den flytande vindkraften har en enorm global potential. Eller?

Övriga deltagare, förutom jag själv, är Johan Sandberg från DNV och Elisabeth Norgren från Svenska Kraftnät.

Frågor som ska diskuteras är vilken roll den flytande vindkraften spelar för framtidens energiförsörjning? Vilka är möjligheterna i Sverige och Norden? Är det för dyrt med havsbaserad vindkraft eller är den ett framtida alternativ till kärnkraften?

Praktiska detaljer:

Tid: Onsdagen den 15 maj, kl.13-15
Plats: Riksdagen, Skandiasalen, Mynttorget 1, Stockholm

Anmälan senast 7 maj till Johan Söderström, politisk sekreterare i Riksdagen.

Jag hoppas vi ses!

Baltic 1 - Östersjöns första kommersiella havsbaserade vindkraftpark

Baltic 1/ Siemens press picture

Havsbaserad vindkraft är ett alternativ för storskalig elproduktion

I Sydsvenskan idag skriver Matthias Rapp, ordförande i Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum, att det är hög tid att inse att havsbaserad vindkraft är ett alternativ för storskalig elproduktion.

Rapp argumenterar att tekniken redan finns framme och att det finns tillståndsgivna projekt som väntar på att börja byggas. Rapp hänvisar till att vi kan bygga den havsbaserade vindkraften i takt med att kärnkraftsreaktorerna fasas ut och lyfter argument som att Östersjön lämpar sig särskilt bra och att vi därför kan bygga den havsbaserade vindkraften på ett kostnadseffektivt sätt. En satsning skulle också skapa möjligheter för industrin och nya arbetstillfällen i Sverige.

wpd har genom sitt projekt Storgrundet påvisat att Östersjön är särskilt lämpad för havsbaserad energiproduktion. Samtidigt krävs politisk vilja för att få de första projekten på plats. Målsättningen är naturligtvis att tekniken inom ett par år ska kunna konkurrera med mer mogen teknik såsom landbaserad vindkraft och att vi då samtidigt erhåller de fördelar som den havsbaserade vindkraften ger oss med jämnare vindar, ökad produktion och större möjligheter att kunna producera elen där den behövs, exempelvis i södra Sverige. Att en tidig utveckling kräver extra insatser skulle kunna jämföras med det incitament som den landbaserade vindkraften gavs under ett antal år i början av 2000-talet, den så kallade “miljöbonusen”. Vi vill särskilt diskutera nätanslutningarna till land och hur vi kan bygga, drifta och optimera dessa på bästa sätt.

Nedan finns ett antal rapporter och artiklar för den som vill fördjupa vidare.

Vindkraftparken Baltic 1

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1

Havsvind debatterar i Ny Teknik: “Anslut den havsbaserade vindkraften”

Idag debatterar Havsvind’s Göran Dalen (tillika VD på wpd Offshore Stockholm) tillsammans med Stefan Karlsson från SKF, Matthias Rapp från Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum och Birgitta Losman, Regionråd i Västra Götalandsregionen om vikten att ansluta den havsbaserade vindkraften på ett lämpligt sätt genom att förlänga stamnätet ut i havet.

Argumenten är tydliga. Den havsbaserade vindkraftens potential i Sverige är stor och helt outnyttjad samtidigt som Sverige står inför stora utmaningar att förnya sin elproduktion i takt med att reaktorerna pensioneras. Det finns projekt motsvarande 25 TWh på gång runt Sveriges kuster varav 8 TWh är helt tillståndsgivna.

Debattörerna lyfter också den rapport från 2012 som togs fram av innovationsnätverket, IUC Sverige AB, som visar att en utbyggnad av 25 TWh havsbaserad vindkraft skulle ge positiva samhällsekonomiska effekter.

Debattörerna skriver:

Studien visar att de åtta projekt som är byggklara eller i tillståndsprocess skulle generera mer än 60 000 helårsarbeten och skapa mer än 19 miljarder i samhällsintäkter i form av skatter. Fördelningen skulle bli 40 procent till kommuner och regioner och 60 procent till staten under projektens livslängd.

Ett sätt att få igång utbyggnaden är att ge Svenska Kraftnät i uppdrag att förlänga stamnätet ut i havet och erbjuda en anslutningspunkt närmare parkerna. Logiken känns rimlig när man betänker att Svenska Kraftnät redan idag betalar för anslutningar till kraftproducenter som ligger över hundra mil från de största kunderna.”

Idéerna har också redan lyfts av Socialdemokrafterna och Moderaterna. Anna-Karin Hatt har också nämnt att regeringen i första hand borde se över hur parkerna ansluts till elnätet.

Vi har tidigare på denna blogg också lyft de specifika svenska möjligheterna i Östersjön att bygga betydligt mer kostnadseffektivt än i de länder där den havsbaserade vindkraften idag byggs ut. För Sveriges del kan också den havsbaserade vindkraften byggas där elen behövs som bäst, bland annat i södra Sverige där bristen på el emellanåt driver upp elpriserna. Det borde då vara mer samhällsekonomiskt lönsamt för staten att ansluta ett par stora parker i områden där strömmen behövs och inte bara betala för anslutningar för att flytta ström från ett prisområde till ett annat.

Vi ser framemot den kommande diskussionen!

Havsbaserad vindkraftpark

Supplybåt vid havsbaserat vindkraftverk

Därför behövs storskalig vindkraft nu och framåt!

Jag läser en debattartikel i GP om den ”vikande lönsamheten för vindkraften” och att Sverige inte har något behov av storskalig vindel. Författarna menar att ”politiker står inför besvärliga förklaringsuppgifter” tack vare det som nu sker. Författarnas antaganden är att ”Sverige inte behöver någon vindkraft och den som byggs är både okommersiell och olönsam”.a

Låt mig hjälpa till att beskriva varför vi behöver vindkraften, gärna i stor skala, just nu och framåt.

Sverige behöver nyinvestera i elproduktion för att undvika en framtida prischock

Sveriges energiförsörjning består till ca 40 % av kärnkraft och våra kärnreaktorer är bland de äldsta i världen. Oavsett vad man tycker om kärnkraft är detta ett faktum. Någon form av nyinvestering i produktion måste göras och på grund av långa ledtider behöver det påbörjas nu. Många bortser ifrån att kärnkraften närmar sig sin pension tror att den ”billiga” el som kärnkraftverken levererar kan vara för evigt. I den ovan nämnda debattartikel nämns inte detta alls och jag antar att författarna räknar med våra nuvarande kärnkraftverk nu och till evigheten. Så är dock inte fallet.

Den ”tekniska livslängden” på en reaktor är självfallet mycket lång, så länge som man ersätter alla delar som slits. Betongskalet som sådant kan säkerligen vara hållfast i något hundratal år. Det som avgör när reaktorer avvecklas är dock den ekonomiska livslängden d.v.s. hur länge är reaktorägarna beredda att investera i åldrande teknik för att höja kapaciteten och för att möta ökande säkerhetskrav?

Det är ingen orimlig uppskattning att vi inom 10-15 år kommer att se en eller några reaktorer avvecklas därför att kostnaden för att driva dem blir för stor. Och, om den analysen stämmer, så är ny kärnkraft knappast lösningen. Även om man skulle sätta upp högsta tempo idag för att få en ny reaktor på plats, så skulle 15 år till driftsättning vara en mycket optimistisk uppskattning. Mer troligt är att vi talar om åtminstone 20 år.

Lägger man dessutom in generationsfrågan i ekvationen så blir problemet än större. Om inriktningen är att satsa på ny kärnkraftsteknik, varför skulle då något bolag vilja satsa på förra generationens kärnkraft inom överskådlig tid? Och om man vill bygga nästa generation, så talar vi om åtminstone 5-15 år ytterligare innan reaktorerna finns på plats.

Sverige behöver ny produktionskapacitet för att undvika ett framtida glapp i energiförsörjningen. Vindkraft är just idag den mest lönsamma formen av ny produktionskapacitet. I de ekonomiska resonemangen kan man inte bortse ifrån den trendmässiga kostnadsutvecklingen. Vindkraft, både på land och till havs, blir snabbt billigare i takt med att marknaden mognar och konkurrensen ökar. För kärnkraft är den trendmässiga utvecklingen den omvända; höjda säkerhetskrav innebär sannolikt högre kostnader de kommande åren. I de länder där gedigna kostnadsjämförelser har gjorts, exempelvis i Frankrike och England, har slutsatsen varit att även havsbaserad vindkraft är billigare än ny kärnkraft. I dessa länder byggs nu havsbaserad vindkraft ut i stor skala.

Vindkraftens lönsamhet och varför mer vindkraft gynnar Sveriges elkonsumenter

Vindkraften finns här och nu och byggs ut i snabb takt. En förutsättning har varit de gröna certifikaten. Kostnaden för certifikaten läggs på elpriset för alla konsumenter, med undantag för den elintensiva industrin. I så måtto är det naturligtvis sant att det förekommer en subvention av förnybar energi. Det är dock bara halva sanningen.

Delvis därför att all energiproduktion på ett eller annat sätt har subventionerats fram. Just nu förs en livlig debatt om atomnotan via Vetenskapsradion i P1. Slutsatserna är att kärnkraften på många områden är subventionerad genom att inte avsätta tillräckliga medel för en framtida avveckling. Vidare att försäkringsbeloppet inte alls motsvarar de belopp som skulle krävas om en olycka inträffar. ( Den tänkbara effekten om alla subventioner togs bort hade varit intressant, men är en annan diskussion än denna.)

För utbyggnad av det förnybara, betalar svenska elkonsumenter cirka ca 3 öre/kWh, utöver elpriset och det finns goda argument för att utbyggnaden bidragit till att pressa priset med ungefär samma belopp som certifikaten kostar. Certifikaten bidrar också till ett annorlunda ägande av energiproduktionen då ägandet av vindkraft skiljer sig stort från traditionell kraftproduktion. Den vindkraft som byggs idag ägs av ”otraditionella kraftproducenter” såsom dig och mig, bostadsrättsföreningar, stora och små företag m.fl. IKEA är exempelvis en stor ägare av vindkraft såsom Google.

Författarna till artikeln gör stor sak av just lönsamheten. Lönsamheten är ju helt avhängigt elpriset. Just nu är elpriset lågt. Detta beror till stor del på att vi har en sämre konjunktur med minskad efterfrågan på el samtidigt som vi har gott om vatten i våra magasin, vindkraften byggs ut och kärnkraften levererar mer eller mindre som den ska.

Men med tanke på den utmaning som Sverige står inför på grund av den åldrande kärnkraften skulle de svenska konsumenterna riskera hamna i en prischock om inte nyinvesteringar sker nu. Vem vet hur länge reaktorerna håller? Eftersom det är marknadskrafterna som styr har inte politiker någon möjlighet att påverka detta mer än att satsa framåt på ny kapacitet och göra systemet mindre sårbart.

Slutsatsen är att vindkraften behövs nu och i än mer stor skala framåt, gärna också i havet. Vindkraften bidrar till att skapa en bättre elmarknad med ett mer spritt ägande, den pressar elpriset tack vare låga rörliga kostnader och den är ett nödvändigt storskaligt intressant alternativ till en allt mer åldrande kärnkraft.

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund/ Fotograf: Hans Blomberg

Havsbaserad vindkraft i Sverige väcker stort internationellt intresse

Förra veckan genomfördes Windforce Baltic – den första av tre internationella konferenser på temat ”Havsbaserad vindkraft i Östersjön”. Ett hundratal nyckelpersoner från en mängd företag, organisationer och akademi samlades i Stockholm för att diskutera möjligheter och gemensamma utmaningar. Aktörer såsom Siemens, ABB, SKF, PEAB, DNV Kema, Vattenfall, Chalmers, Energimyndigheten (BASREC), Svenska Kraftnät, Näringsdepartementet, företrädare för regioner och många fler fanns på plats.

Problembeskrivningen, ur ett svenskt perspektiv, gjordes tydlig via Bo Diczfalusy som tidigare jobbade vid IEA och idag jobbar på Näringsdepartementet; oavsett vad vi tycker om den svenska kärnkraften så börjar den bli gammal. Vilken teknik tar vid? Kanske kan Östersjö-baserad vindkraft ge ett bra bidrag?

Konferensen landade i en viktig slutsats: Havsbaserad vindkraft i Östersjön kan göras betydligt billigare än med nuvarande Nordsjö-teknik. Av stor vikt är att det inte bara är de aktörer som finns i Östersjön som driver tesen utan att den även bekräftas av de aktörer som idag driver teknikutveckling i Nordsjön. Slutsatsen utgår ifrån de fysiska förhållanden som råder i Östersjön:

  • Vi kan använda oss av enklare vindkraftverk eftersom korrosion och påfrestningarna är mindre.
  • Vi kan använda enklare installationskoncept som inte behöver klara lika tuffa förhållanden.
  • Drift och underhåll kommer att vara betydligt billigare då parkerna kommer att vara mer lättillgängliga. Detta eftersom vi når vindkraftverken enklare och oftare och parkerna ligger närmare land med kortare transporter som följd.

Vi ser framemot att påvisa, inte bara med ord, utan också i praktiken att detta stämmer och vi hoppas att Sverige tar första initiativet!

Panel diskussion kring innanhavets möjligheter

Panel diskussion kring innanhavets möjligheter

 

wpd säkrar finansieringen för sitt havsbaserade vindkraftsprojekt “Butendiek” i tyska Nordsjön

Idag når wpd Offshore en viktig milstolpe!

Vi, tillsammans med en rad investerare och banker, har nu säkrat en investering på 1,3 miljarder euro (motsvarande ca 11 miljarder kronor) för det tyska havsbaserade vindkraftsprojektet ”Butendiek”.

wpd har under en längre tid arbetat med att realisera projektet och få till en grupp investerare som tillsammans med wpd ska äga vindkraftsparken. Byggnationen av Butendiek kommer att påbörjas 2014.

Projektet är det tredje havsbaserade vindkraftsprojektetet där wpd har förhandlat fram alla leverantörsavtal och är också den andra vindkraftsparken där wpd ansvarar för byggnationen. Det är dock första gången som wpd inte bara leder byggnationen utan också kommer att sköta den tekniska och kommersiella förvaltningen under driftsfasen.

Projektet ligger oss i Sverige extra nära då många av våra kollegor på Stockholmskontoret ingår i projektgruppen. Erfarenheter och kunskap från detta projekt kommer vara mycket värdefulla när vi senare kommer bygga våra svenska havsbaserade vindkraftprojekt, baserade på innanhavsteknik och därmed anpassade för svenska förhållanden.

Vad detta tydligt visar är att ett stadigt, tydligt och långsiktigt regelverk öppnar marknaden för fler än de traditonella kraftproducenterna. Här kommer wpd att äga vindkraftparken tillsammans med bland andra danska pensionsfonder och Siemens. Det visar också att det driver utveckling i form av vindkraftverk och teknik som klarar den tuffa miljön i Nordsjön.

För eventuellt intresserad press passar jag på att hänvisa till vår VD Göran Dalén.

Nedan lite korta fakta om vindkraftparken:

  • 80 vindkraftverk totalt 288 MW
  • Beläget i tyska Nordsjön, cirka 32 km väst om ön Sylt
  • Grunt vattendjup (19-22 meter) och gynnsamma bottenförhållanden
  • Beprövad teknik via Siemens (Siemens SWT 3,6-120 turbiner),
  • Driftsättning: successiv driftsättning med början hösten 2014, slutfört i juni 2015
  • Energiproduktion: ca 1.290 GWh per år, motsvarande hushållsel för ca 370.000 hushåll.
  • Investeringssumma 1,3 miljarder euro (ca 11 miljarder kronor)
Lokalisering av den havsbaserade vindkraftparken Butendiek

Lokalisering av den havsbaserade vindkraftparken Butendiek

 

Havsbaserad vindkraft växte med 31 % under 2012

Den europeiska vindkraftsorganisationen (EWEA) presenterade just färsk statistik om utbyggnaden av havsbaserad vindkraft under 2012. Sammanfattningsvis har den installerade effekten ökat med 31 % under året.

Nedan har vi valt att presentera ett par bilder från rapporten. Rapporten i sin helhet finns här.

-> Marknadsutveckling

Under 2012 uppfördes ett havsbaserat vindkraftverk om dagen och därmed ökade den installerade kapaciteten under året med 31 %. Vid årets slut fanns 1662 vindkraftverk installerade motsvarande 4995 MW som vid ett normalår förväntas producera 18 TWh el.

Statistik 2012 - Installerad effekt havsbaserad vindkraft

Statistik 2012 – Installerad effekt havsbaserad vindkraft

I grafen ovan ses hur snabbt den havsbaserade vindkraften växt de senaste åren.

-> Geografisk fördelning

Mest havsbaserad vindkraft finns i England, med 60 % av den totalt installerade kapaciteten tätt följt av Danmark. Tyskland, med stora ambitioner, har tampats med förseningar men kommer säkerligen att få en mer framträdande roll i nästa års statistik.

Statistik 2012 - Havsbaserad vindkraft. Installerad kapacitet per land.

Statistik 2012 – Havsbaserad vindkraft. Installerad kapacitet per land.

I figuren syns Sverige som står för projekt motsvarande 3 % av total installerad effekt i Europa. Detta beror mest på äldre anläggningar såsom Lillgrund utanför Malmö som byggdes tack vare en särskild statlig satsning via pilotprojektspengar. Idag bygger EON Kårehamn utanför Öland som kommer bli en landnära, mindre havsbaserad vindkraftpark.

-> Stora framtida möjligheter

Möjligheterna är fortsatt mycket stora med många tillståndsgivna projekt runt om i Europa. Mest är detta på grund av att många länder har dragit upp tydliga visioner för havsbaserad vindkraft såsom Tyskland, England, Danmark och Frankrike. Grafen nedan visar antal MW som finns tillståndsgivet respektive är under uppförande eller i drift i Europa.

Statistik havsbaserad vindkraft - antal tillståndsgivna havsbaserade MW

Statistik havsbaserad vindkraft – antal tillståndsgivna havsbaserade MW

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(I den fullständiga rapporten kan ni se antal tillståndsgivna MW per havsområde i Europa.)

-> Trend att bygga längre från land på djupare vatten

Vi har tidigare bloggat om hur kostnaderna stiger kraftigt i länder som Tyskland och England där projekten hamnar längre och längre från kusten på djupare vatten. Kostnaden för att bygga havsbaserad vindkraft är förenklat en funktion av vindhastighet, avstånd till land, bottenförhållanden och havsdjup. Bilden nedan visar avstånd till land och bottendjup för projekt i olika Europeiska länder.

Projektens lokalisering - avstånd till land respektive vattendjup

Projektens lokalisering – avstånd till land respektive vattendjup

Vi har på bloggen ofta lyft de unika förutsättningar vi har i Östersjön att bygga kostnadseffektivt tack vare att projekten bland annat ligger närmare land och på grundare vatten. I figuren ovan ser ni Sverige som befinner sig lång ner på skalan både vad gäller vattendjup och avstånd till land och detta är grunden i möjligheterna med innanhavsteknik.

-> Reflektioner

Låt mig avsluta med ett par reflektioner. Utvecklingen drivs idag av de länder där det finns tydliga politiska visioner för havsbaserad vindkraft. Men, värt att notera, detta är nödvändigtvis inte samma sak som den drivs av de länder som har de bästa förutsättningarna för havsbaserad vindkraft. Vi kan se ovan hur Tyskland, England och Danmark bygger mycket vindkraft i havet samtidigt som förutsättningarna är sådana att projekten ofta hamnar långt från kusten på djupa vatten. Vidare domineras marknaden av teknik utvecklade på dessa marknader, dvs danska Vestas och tyska Siemens.

Vi ser framemot en fortsatt diskussion om hur ta vara på möjligheterna i Östersjön och en utveckling som utgår ifrån våra förutsättningar och möjligheter.

 

Havsbaserad vindkraft sänker elpriserna i prisområde fyra

Igår mottog Anna-Karin Hatt utredningen om vad som kortsiktigt kan göras för att utjämna elpriserna mellan prisområdena 3 och 4 i Sverige. Rapporten föreslår på vilket sätt det, rent handelstekniskt, kan skapas en utjämning mellan elpriserna mellan framförallt prisområde 3 och 4.

Anna-Karin Hatt inledde med att säga att det finns två långsiktiga lösningar för att komma tillrätta med prisdifferenserna:

  1. Bygga mer överföring och därmed bygga bort flaskhalsarna i systemet
  2. Bygga ny elproduktionskapacitet i prisområde 4

Att bygga mer kapacitet i prisområde 4 är något som vi tidigare lyft här på bloggen och också debatterat på DN Debatt. Detta eftersom havsbaserad vindkraft snabbt skulle kunna förbättra situationen i södra Sverige. Flera projekt har redan sina tillstånd klara och projekten inväntar rätt förutsättningar för att dra igång.

Anledningen att dessa projekt inte byggs inom ramen för elcertifikatsystemet är framförallt att tekniken behöver utvecklas jämfört med landbaserad vindkraft framförallt genom en anpassning till de förhållanden som råder i Östersjön. Samtidigt talar allt för att tack vare de gynnsamma förhållandena med starkare och jämnare vindar och därmed en stadigare produktion så kommer kostnaderna för havsbaserad vindkraft snabbt att minska. (Liknande vad som hände med landbaserad vindkraft när den drog igång i stor skala för ett par år sedan.)

En idé som vi på wpd ofta lyfter fram och som med stor sannolikhet hade gjort att ett par av de mest kustnära och kostnadseffektiva projekten hade byggts, är att se till att stamnätet förlängs ut i havet. Flera politiska partier, däribland moderaterna har också lyft ideen och vill utreda detta vidare.

Ett viktigt argument är att en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft t.ex. i prisområde 4 ger en omedelbar effekt på elpriset (se sid 27 i denna rapport “Simulering av elprispåverkan vid utbyggnad av havsbaserad vindkraft”). Telge Kraft som genomfört simuleringen visar att elpriset kan minska med 7-8 öre/kWh vid en kraftfull satsning. Då kan också slutsatsen dras att den ytterligare kostnad som tillkommer havsbaserad vindkraft för utbyggnad av näten samt certifikaten, kompenseras genom en besparing för elkunden. I samma studie, som är framtagen av Västra Götalandsregionen i samarbete med delar av industrin, visas detta samband, nämligen att en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft skulle vara samhällsekonomiskt lönsam.

Vi ser framemot den kommande debatten!

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund/ Fotograf: Hans Blomberg

GOD JUL önskar HAVSVIND.se

Great Andoh International School HAVSVIND

Switch to our mobile site